Vad är Smältlim (Hotmelt)?

Vanligen är smältlim termoplastiska (omformbar plast). Men det finns även härdande varianter t.ex. polyuretanbaserade. Termoplastiska smältlim baseras vanligen på EVA (plast), hartser (tallolja) och vaxer (paraffin).

Smältlim appliceras vid olika temperaturer. Allt ifrån 90°C (Novacol) upp till dryga 200°C (konstruktionslim). Efter avsvalning stelnar limmet och bildar en limfog. Limmets främsta fördel är dess snabbhet. Detta har gjort smältlim vanligt hos t.ex. förpackande industrier och bokbinderier, där man har krav på hög produktionshastighet och kostnadseffektivitet.

Eftersom limmet inte ger några kemiska restprodukter ersätter den, av miljöskäl, allt oftare andra limtyper inom i stort sett alla branscher.

Animaliskt lim (Varmlim)?

Denna form av lim värms också upp, dock bara till c:a 60°C. Detta är en limtyp som funnits i många hundra år. Men har i de flesta fall ersatts av plastlim. Fortfarande är animaliska lim vanliga vid tillverkning av hårda pärmar till böcker samt vid renovering av möbler och böcker.

Limmen baseras vanligen på hud- och benmjöl, vatten och glycerin.

Vad är kallim (Vattenbaserat) ?

Vattenbaserat lim är torkande lim med vatten som lösningsmedel.

Inom denna grupp finns lim baserade på stärkelse (t.ex. majs), Dextrin (potatis), Kasein (mjölk) och Latex (gummi). Vanligast idag är plast som dispergerats (finfördelats) i vatten. När vattnet avdunstar klibbar partiklarna ihop till ett fast material, en limfog. Normalt måste ett av materialen som limmas vara poröst/sugande för att vattnet skall kunna avgå. Undantaget är vid kontaktlimning.

Användandet av vatten som bärare för plastpartiklarna har flera, framför allt miljömässiga fördelar. Det dominerade, industriella, användningsområdet för vattenbaserade lim är till olika typer av papperslimningar såsom etikettering, uppfodring och kapsellimning. I övrigt hittar man användare inom trä-, verkstads- och den grafiska industrin.

Varför använda Härdande Lim?

Vanliga limtyper inom gruppen är Epoxy-, Polyuretan- och Cyanoakrylatlim. Dessa lim har som regel en högre hållfasthet samt bättre motstånd mot kallflytning, värme och kemikalier. Deras nackdelar är först och främst miljöaspekten och priset. Härdande lim stelnar genom en kemisk reaktion när ett ämne tillsätts (2-komponentslim) eller i frånvaro av ett ämne (anaerobt lim stelnar t.ex. i brist på luft). Ljus och värme kan också fungera som härdare.

MS-polymerlim?

Lim av denna typ är inte baserat på isocyanater. Vilket i sin tur innebär att denna limtypen inte omfattas av “härdplastreglementet”, vilket innebär att man slipper märkning och krav på regelbundna hälsoundersökningar.

MS-polymerlim har sitt ursprung i Japan från 1970-talet. Förutom att vara ett bra lim till jordbävningsområden, utvecklades det för att kunna vara ett alternativ till silikonlim. Detta för att silikonlim kan ha problem med övermålningsbarhet. Det utvecklades också för att vara ett alternativ till PUR-lim (Polyuretan), som kan vara känsliga för UV-ljus.

MS-polymerlim bygger på en härdningskemi som inte innehåller några isocyanater. Det är en reaktiv polymer som består av PPO, polypropylenoxid, samt dimetoxisilyl som funktionell ändgrupp på molekylkedjan. Limmet finns i en- och tvåkomponentsform och härdas liksom PUR-lim vid rumstemperatur.

Varför limmar man?

En vanlig anledning varför man väljer att limma är att man vill sammanfoga olika material. Andra fördelar är möjlighet till automatisering. Även rent ekonomiska orsaker är vanligt.

Varför fastnar limmet?

Förr trodde man att limmet trängde ner i ojämna ytor och stelnade, men det finns ytor som är ojämna och limmet fastnar inte ändå. Den mest använda teorin är den termodynamiska absorptionsteorin. Termodynamiska absorptionsteorin säger att om två material kommer tillräckligt nära varandra förenas dom och att föreningen blir starkare än vad det svagaste materialet i föreningen.

Det största avståndet det får vara mellan ytorna är 0,0000005 mm, så nära kan normalt inte två fasta material komma varandra. För att få komma så nära krävs det att minst ett av materialen deformeras. I ett limförband är det limmet som ska deformera sig. För att limmet ska kunna göra detta krävs att ytan som det ska fästas mot har högre ytspänning än limmet. Ytspänningen kommer från att alla material strävar mot att bli sfäriska.

Hur ska en limfog utformas?

Hur en limfog ska utformas är en svår fråga. Men det man ska sträva mot är att få rena skjuvspänningar med jämn lastutbredning. En bra limfog är cylinderfogen. Där är det skjuvspänning(hållfasthet för limfogen) vid vridning, tryck eller drag.

Hur pressar man en limning?

Pressa limfogen bara en gång. Detta gäller både torkande som avsvalnande limmer. Presstiden varierar från 0,5 sek till flera timmar(se datablad). Kontaktlim kräver hög press eftersom kontaktlims hållfasthet ökar med presstrycket.

Hur testas hållbarheten för en limning?

Vänta alltid minst 12 timmar från limning innan ett test av hållfasthet görs. Vissa limningar kräver upp till en vecka för att uppnå full styrka (se datablad). Det finns ingen riktig bra metod ännu som kan bestämma hållfastheten i en limfog. Det bästa sättet är förstås att t.ex. göra ett dragprov. Men då kan inte detaljen återanvändas.

Andra metoder som används:

Knacknings- och sporremetoden görs genom att knacka på materialet med ett metallföremål. Då kan man höra ett annat ljud vid limfel. En vakuumklocka flyttas över materialet och vid limfel suger den upp en del av materialet och avger ett värde. Vid användning av ultraljud, värme eller IR-kamera värms först materialets yta upp och sedan ser man på temperaturskillnaderna var limfelen uppstått.

Vad är viskositet?

Viskositet är en beteckning på hur lätt- eller trögflytande en vätska är. Viskositeten är kraftigt temperaturberoende och mäts i en viskositetsmätare, en s.k. viskosimeter.

Vad är kohesion?

Kohesion är benämningen på den kraft som håller samman ett material. För termoplastiska limmer (dessa är vanligast) varierar kohesion liksom viskositet beroende på temperatur. Om limfogen blir kallare, så blir den också hårdare (sprödare). Det motsatta gäller när den blir varmare, d.v.s. mjukare. Kohesion är den inre styrkan i ett lim. D.v.s. den kraft som verkar mellan molekylerna.

Vad är adhesion?

Adhesion är den kraft som verkar mellan limmet och materialet. Adhesionskraften beror på strukturen och konditionen på ytan. T.ex. om materialet har en oljig yta så går det inte att limma.

Har du frågor som inte finns med här?

Ring oss så hjälper vi dig!
Tel: 011-10 50 75