.
Smältlim
Här nedan följer lite kort information om smältlim.
|
|
Smältlim (Hotmelt) |
Vanligen är smältlim termoplastiska (omformbar plast). Men det finns även härdande varianter t.ex. polyuretanbaserade. Termoplastiska smältlim baseras vanligen på EVA (plast), hartser (tallolja) och vaxer (paraffin). |
Smältlim appliceras vid olika temperaturer. Allt ifrån 90°C (Novacol) upp till dryga 200°C (konstruktionslim). Efter avsvalning stelnar limmet och
bildar en limfog. Limmets främsta fördel är dess snabbhet. Detta har gjort smältlim vanligt hos t.ex. förpackande industrier och bokbinderier, där man
har krav på hög produktionshastighet och kostnadseffektivitet. |
Eftersom limmet inte ger några kemiska restprodukter ersätter den, av miljöskäl, allt oftare andra limtyper inom i stort sett alla branscher. |
|

|
|
|
Animaliskt lim (Varmlim) |
Denna form av lim värms också upp, dock bara till c:a 60°C. Detta är en limtyp som funnits i många hundra år. Men har i de flesta fall ersatts av plastlim. Fortfarande är animaliska lim vanliga vid tillverkning av hårda pärmar till böcker samt vid renovering av möbler och böcker. |
Limmen baseras vanligen på hud- och benmjöl, vatten och glycerin. |
|
|

|