Varför limma?

En vanlig anledning varför man väljer att limma är att man vill sammanfoga olika material. Andra fördelar är möjlighet till automatisering. Även rent ekonomiska orsaker är vanligt.

Varför fastnar limmet?

Förr trodde man att limmet trängde ner i ojämna ytor och stelnade, men det finns ytor som är ojämna och limmet fastnar inte ändå. Den mest använda teorin är den termodynamiska absorptionsteorin. Termodynamiska absorptionsteorin säger att om två material kommer tillräckligt nära varandra förenas dom och att föreningen blir starkare än vad det svagaste materialet i föreningen.

Det största avståndet det får vara mellan ytorna är 0,0000005 mm, så nära kan normalt inte två fasta material komma varandra. För att få komma så nära krävs det att minst ett av materialen deformeras. I ett limförband är det limmet som ska deformera sig. För att limmet ska kunna göra detta krävs att ytan som det ska fästas mot har högre ytspänning än limmet. Ytspänningen kommer från att alla material strävar mot att bli sfäriska.

Hur ska en limfog utformas?

Hur en limfog ska utformas är en svår fråga. Men det man ska sträva mot är att få rena skjuvspänningar med jämn lastutbredning. En bra limfog är cylinderfogen. Där är det skjuvspänning(hållfasthet för limfogen) vid vridning, tryck eller drag.

Hur pressar man en limning?

Pressa limfogen bara en gång. Detta gäller både torkande som avsvalnande limmer. Presstiden varierar från 0,5 sek till flera timmar(se datablad). Kontaktlim kräver hög press eftersom kontaktlims hållfasthet ökar med presstrycket.

Hur testas hållbarheten för en limning?

Vänta alltid minst 12 timmar från limning innan ett test av hållfasthet görs. Vissa limningar kräver upp till en vecka för att uppnå full styrka (se datablad). Det finns ingen riktig bra metod ännu som kan bestämma hållfastheten i en limfog. Det bästa sättet är förstås att t.ex. göra ett dragprov. Men då kan inte detaljen återanvändas.

Andra metoder som används:

Knacknings- och sporremetoden görs genom att knacka på materialet med ett metallföremål. Då kan man höra ett annat ljud vid limfel.

En vakuumklocka flyttas över materialet och vid limfel suger den upp en del av materialet och avger ett värde.

Vid användning av ultraljud, värme eller IR-kamera värms först materialets yta upp och sedan ser man på temperaturskillnaderna var limfelen uppstått.

Vad är viskositet?

Viskositet är en beteckning på hur lätt- eller trögflytande en vätska är. Viskositeten är kraftigt temperaturberoende och mäts i en viskositetsmätare, en s.k. viskosimeter.

Vad är kohesion?

Kohesion är benämningen på den kraft som håller samman ett material.

För termoplastiska limmer (dessa är vanligast) varierar kohesion liksom viskositet beroende på temperatur. Om limfogen blir kallare, så blir den också hårdare (sprödare). Det motsatta gäller när den blir varmare, d.v.s. mjukare. Kohesion är den inre styrkan i ett lim. D.v.s. den kraft som verkar mellan molekylerna.

Vad är adhesion?

Adhesion är den kraft som verkar mellan limmet och materialet.

Adhesionskraften beror på strukturen och konditionen på ytan. T.ex. om materialet har en oljig yta så går det inte att limma.